Intervju smart belysning

Det är psykologin, dumbom!

 

Harry, vad är dina tankar efter COP24?

Vi rör oss fortfarande för långsamt för att omsätta Parisavtalet i handling. Och jag tror att det finns två anledningar: Klimatförändringen ses inte som ett hot mot mänskligheten. Och man har inte förstått att det är en unik möjlighet att forma ett mer välmående och mer inkluderande 2000-tal.

 

Vad menar du med mer inkluderande?

Om vi ​​rör oss mot hållbarare teknologier kommer vi att kunna erbjuda mer överkomliga tjänster till hela mänskligheten. Vi fokuserar mycket på effektivisering för belysning. Men det finns också 1,1 miljarder människor på jorden som inte har tillgång till någon energi alls. Om vi ​​kan erbjuda hållbar teknologi som t ex solcellslampor, kan vi drastiskt minska utgifterna på fotogen. Barnen kan göra sina läxor. Därför betyder hållbarhet också större inklusion.

 

Det är inte exakt vad den gula västarna rörelsen verkar tänka just nu.

Hela den psykologiska delen är något vi måste överväga, inte bara det rationella beslutet, varför övergången till hållbara energier är nödvändig. Vi måste titta på hur vi kan göra detta till en inkluderande övergång för vårt samhälle. Det finns alltså mycket jobb framför oss. Annars kan den sociala oron vi ser just nu vara bara toppen av ett isberg. Ett exempel: Det finns två gånger mer subventioner för fossila bränslen än det finns för förnybar energi. Med andra ord: ju längre vi väntar och ju mer vi tvekar att göra det som potentiellt kan öka vårt välstånd, desto mer riskerar vi att inte göra omställningen och desto större risk för en ännu större sociala splittringar.

 

På World Sustainable Energy Days talar du på Smart E-Mobility konferensen. Vad har belysning att göra med e-mobilitet?

Belysning och mobilitet hänger ihop på flera sätt. För det första är belysning en teknologi som behöver bidra till klimatkampen. Energieffektivisering måste stå för mellan hälften och två tredjedelar av jobbet med att hålla den globala uppvärmningen under 2°C enligt IPCC och IEA. Det betyder att öka takten på renovering av befintliga byggnader. Därmed kan vi frigöra elen för att elektrifiera transporten. 85% av elbelysningen används i byggnader. Renoveringsgraden är för närvarande något över 1% per år och den behöver att åtminstone fördubblas och öka till 3%. Om vi ​​inte gör det, skulle vi inom 2 decennier behöva ytterligare motsvarande mycket mer el per år för transport som hela Europa förbrukar för närvarande.

För det andra är den goda nyheten att alla dessa nya teknologier är digitala. De kommer att göra både infrastruktur och byggnader smartare, vilket möjliggör bättre lasthantering i hela laddningsinfrastrukturen. Det finns inte bara en stor koppling mellan energi och koldioxid, utan det finns också en praktisk länk. När man renoverar byggnader sätter man in laddningsenheter och digital teknik som hjälper till att hantera den elektriska flottan.

 

Digital är nyckeln. Signify har utvecklat en IoT-plattform som kombinerar stora datamängder med analytiska funktioner som t ex maskininlärning. Betyder det att glödlampor kommer att samla data nu?

Ja. För flera månader sedan lanserade vi vår öppna IoT-plattform, kallad “Interact”. Det mesta av elnätet är baserat på belysning. Och belysning var den första tjänsten som vi fick med elen. Kom ihåg att våra förföräldrars första elapparat var en glödlampa! På ett sätt är det bara naturligt om belysningen också blir ryggraden i ett smartare elnät.

Vi har lanserat Interact som en öppen plattform så att andra människor, företag och lokala myndigheter kan utveckla ytterligare appar och andra tjänster. Till exempel kan lampor vara utrustade med sensorer för att mäta luftkvaliteten. Alla möjliga saker är möjliga, men den typen av data kommer att gå till användare och ägare av dessa andra applikationer, inte till oss.

Det finns för närvarande nära 30 miljarder ljuspunkter i världen. Om de blir digitala, kan det på ett ganska snabbt sätt integrera smarta infrastrukturer. Man kan optimera prestanda när det gäller energieffektivitet, men man kan också optimera prestanda när det gäller de applikationer som du ansluter till denna infrastruktur.

 

I Los Angeles är ni en av stadens samarbetspartners för att utveckla en smart infrastruktur. Vad handlar detta projektet om?

Den smarta belysningen i Los Angeles hjälper till att spara energi. Nära 10 miljoner dollar per år, eller ungefär 2/3 av den el som man använde för sin gatubelysning innan. Samtidigt testar LA andra sensorer i gatlamporna. Till exempel den så kallade triangulering av ljud. Det låter komplicerat, men låt mig försöka förklara med ett exempel. Om gatulampor kan känna av ljud kan de omedelbart identifiera vad det här ljudet kommer ifrån. Var det ett skott? Var det en olycka? Genom smart infrastruktur kan polisen eller ambulansen varnas och då kan de reagera både mer noggrant och snabbare.

 

Ser du några integritetsrisker med den stora mängden data som samlas in genom smart belysning?

Tillgängligheten av data, antingen digital eller på papper som i gamla tider, måste alltid hanteras noggrant, med säkerhet och alla slags protokoll.

LED-ljuset själv tillåter det som kallas bättre vertikalt erkännande. World Council of City Data, ett internationellt stadsförbund som mäter hållbara kommunala tjänster, har mätt effekten av smart gatubelysning i tio städer, bland annat Los Angeles och Buenos Aires. Resultaten bekräftade energibesparingar på upp till två tredjedelar. De fann också att nattliga trafikolyckor sänktes med trettio procent och gatukriminalitet som inbrott, överfall och rån minskade med 21 procent. Det finns alltså många möjligheter att förbättra kommunala tjänster.

 

I Toronto stoppades ett smart stadsprojekt på grund av lokalt motstånd

Jag känner inte till detaljerna i det projektet. Men som jag nämnde är Interact-plattformen en öppen plattform. Vi tittar verkligen på belysningen vertikalt: Hur man förbättrar belysningsprestandan när det gäller energiregler och koldioxidminskningar. Vi erbjuder också tjänster som att minska olyckor och gatukriminalitet och övervaka luftkvaliteten eller hantera trafikflöden.

Man kan också använda den för att övervaka och optimera användningen av kontorsytor. På så sätt kan man använda hela byggnaden mer effektivt: när folk kommer in på kontoret kan ljusen upptäcka var de sitter och arbetar och var de inte är. Det sänker kostnaderna.

 

Hur många gånger har du varit på World Sustainable Energy Days?

Jag har varit där sex gånger sedan 2006.

 

Vad får dig att komma tillbaka så regelbundet?

2006 var det inte så många event om hållbar utveckling och klimatförändring som det finns idag. Med andra ord var WSED och Oberösterreichs energiagentur med Christiane Egger riktiga pionjärer. De var de första som kopplade ihop den offentliga och den privata sektorn, och det värdesätter jag väldigt mycket. Jag tycker också att pionjärer förtjänar ett kontinuerligt engagemang utöver alla de spännande ämnena och deltagarna.

I mars 2006 presenterade vi faktiskt vad som skulle kunna uppnås när det gäller klimatbegränsning när man byter lampor i byggnader. Och det var lite av en inledning till december 2006 när vi annonserade att vi skulle fasa ut traditionella glödlampor. Det var ett symboliskt ögonblick, bara en månad efter Al Gores film “En obekväm sanning”. Vid den tiden var cirka 2/3 av försäljningsvolymen glödlampor. Och när vi krävde att de skulle fasas ut, var vi det första företaget som gradvis gick mot slutet av en massapparat som vi faktiskt själva producerade. Det blev världsnyheter!

Förra kvartalet var 70% av vår omsättning LED och 2020 kommer alla lampor som vi släpper ut på marknaden till att vara uppkopplade eller uppkopplingsbara mot internet. 2006 använde belysning 19% av den globala elen, förra året var den nere i 13% och 2030 kommer den att ligga på 8%. Vår ståndpunkt är att vi gör detta rätt, inte minst för vårt eget företags överlevnad.

 

Nu mötte utfasningen av glödlampor också lite motstånd i medlemsstaterna. EU har kritiserats ganska häftigt av medborgarna för detta beslut. Vad är lärdomarna?

Jag tror att vi har lärt oss – och det är sant för alla stora omställningar – att det inte bara är en rationell del dvs besluten, utformningen av ramverket, utan att det finns också lite psykologi. Vi ser här – och jag har varit i många debatter om glödlampor – att det finns mycket motstånd mot förändring. Omställningen från fossila bränslen till e-mobilitet sågs som lite futuristisk i början. Men nu tycker folk att det är coolt och ännu bekvämare.

Det intressanta är att i utvecklingsländerna fanns det inte mycket debatt om att byta från glödlampor till LED. Där tror de att varje förändring är bra eftersom de inte har mycket att förlora. Men i mer välmående samhällen finns det detta psykologiska motstånd mot förändring.

 

Den sista som lämnar stänger av ljuset. Det var det vi brukade säga på 80-talet. Med andra ord: Den mest effektiva användningen av belysning är att inte använda den alls.

Jag skulle säga så här: När ljus inte behövs bör du fortfarande stänga av det. I själva verket kan uppkopplad belysning göra det för dig, du kan inprogrammera det. I vårt eget privata hem har vi programmerat det på kvällen. Om någon glömmer att stänga av den, så görs det automatiskt när inga människor finns kvar.

Ljus är inte bara avgörande för livet på jorden. Smart belysning är verkligen viktig för framtiden när vi behöver agera på klimatförändringar och det är viktigt för det socioekonomiska välståndet. Så stäng av den och släck den automatiskt, när den inte behövs, men använd den smart och dedikerat till människornas livskvalitet.

Harry Verhaar is Head of Global Public &  Government Affairs bei Signify
(formerly Philips Lighting)

The interview was conducted by Sabine Froning and Niels Reise, Communication Works.

The World Sustainable Energy Days take place from 27 February to 1 March in Wels,  Upper Austria

Programme and registration: www.wsed.at